Mjällby

Vilken skräll! Jag vet att alla är imponerade av Mjällby och det borde man också vara. En liten by i en liten ort i en liten kommun. Svenska mästare. Vad kan vi lära oss av våra kusiner från Blekinge?

Enligt Wikipedia har Sölvesborgs kommun lite över 17 000 invånare. I själva Mjällby bor det knappt 5 000. I år har de slagit MFF, IFK Göteborg, Hammarby, AIK och Djurgården, alla jättarna. Vi sportintresserade borde fråga oss: varför blev det just Mjällby som slog alla? De har inte en jättestor gruva i Mjällby, och inte två nya som byggs heller. För bara fem år sen spelade laget fortfarande i Superettan. MFF, IFK Göteborg och IFK Norrköping har fler eller lika många SM-guld som Mjällby har säsonger i högsta ligan.

Vi i Kiruna får vända blickarna mot de som lyckats. Småstäder som blivit synonyma med sin sport. Städer som Leksand, Mora, Mjällby, Ystad och Ovanåker.

Första steget är visionen. Om du inte har sett Kiruna IF:s vision för framtiden klicka snabbt in här och läs igenom den. Fotbollsallsvenskans minsta kommuns lag strävar efter att hälften av A-lagsspelarna ska komma från den egna akademin. Det betyder att föreningen måste ha en stark bas, från yngsta till äldsta. Det jobbar vi för i föreningen.

A-lagsspelare har besökt många juniorlag under hösten och vi fick hålla årets finaste träningspass förra veckan, tillsammans med tiotals E-ungdomar. Vi kanske inte kan behålla alla talanger genom junioråren, men det ska alltid finnas en bra förening att komma tillbaka till när livet i “södra Sverige” börjar kännas jobbigt.

Jag är väldigt glad att vi under de två senaste åren fått många kirunaspelare tillbaka “hem” till våra juniorlag. Samtidigt är vi stolta över “Jonte”, Einar och Axel S. som bygger sina karriärer vidare på toppen i Europa och världen.

Jag ska inte gå igenom hela vår eller Mjällbys vision ni får läsa och forska själva. Jag vill bara påminna om att det faktiskt går att nå framgång i idrott med rätt planering, arbete och tålamod. Den sista delen är svårast. Vi glömmer ofta att framgång kräver timmar, år och decennier.

Även vår yngsta A-lagsspelare har över tio år bakom sig sedan hockeyskolan och E-ungdom. Det krävs tid att bygga något bra.

Jag vill avsluta med att gratulera Axel Sandin-Pellikka till sitt första NHL-mål och Jonathan Pudas till sin 300:e poäng i SHL